jag trivdes aldrig riktigt till 100 % i min förra klass.. blev en massa trubbel i 7an och 8an som nästan fick mig till att byta skola, vet inte vad jag tänkte med där ett tag, men de kändes som de skulle ha varit bäst för mig själv och alla runt omkring. Men när jag tänker efter så va de bästa att jag kämpade och va kvar, för 9an va ett bra år, med bra kompisar. och nu efteråt när jag tittar tillbaka så börjar jag nästan alltid att gåta, har alltid sagt att jag aldrig kommer sakna folket i klassen, men ELINA är den jag saknar mest, har alltid varit VI, nu kan de gå flera veckor innan vi ens träffas och de gör ont de gör de verkligen.


hittade denna bilden på hennes blogg och började nästan gråta för vet hur bra vi hade de på den tiden..